En klapp på axeln.

Ibland måste man ge sig själv en klapp på axeln. Och det gör jag nu.

För några år sedan skulle bara tanken på att jag, vid det här laget, skulle nästan varit klar med en bok varit helt otänkbar. Jag är för lat helt enkelt. Men så blev jag som besatt av att slutföra något jag börjat på.

Så klapp på axeln.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s