En gammal man spekulerar.

(Mer ur Det Goda Trollet.)

 

”Jag somnade på bussen och åkte för långt.”, förklarade Tommy för Sara, ”Jag tar en buss tillbaka. Du behöver inte hämta mig.” Tommy går över gatan när det blir grönt. ”Ok. Vi ses sen.”

I busskuren sitter en gammal man. Han tittar på Tommy och säger…

”Du får plats bredvid mig ifall du vill sitta.”

”Nej tack.”, svarar Tommy vänligt, ”Jag står gärna. Jag somnar väldigt lätt, tydligen.”

”Hör du viskande röster i dina drömmar?”

Tommy tittar på gubben och vet inte vad han ska svara. Men gubben väntar inte på något svar. Han fortsätter…

”Min fru dog för sju veckor sedan. Det blev väldigt tyst och tomt utan henne. Jag tappade all livslust och blev sängliggande. Men då började jag höra viskande röster i mina drömmar. Dom viskade till mig att inte ge upp. Det finns fortfarande något du kan göra. Du kan fortfarande hjälpa till att så ett frö för den första världsfreden.”

När gubben var tyst en stund försökte Tommy komma på något att säga. Men gubben hann före.

”Hur gammal tror du att jag är?”

”Eh, 70 någonting, kanske.”, svarade Tommy lite frågande.

”Jag är 92. Jag minns andra världskriget och jag var länge rädd för att det tredje skulle starta. Men så rev dom Berlinmuren och så småningom föll hela Sovjetunionen ihop. Jag trodde NATO skulle skrotas och att första världsfreden var på väg. Men de som styrde USA var tydligen inte nöjda. De ville fortsätta kriga. Men jag hoppas fortfarande att den gamla låten ska bli sann.”

”Vilken låt tänker du på?”, frågade Tommy och tittade på gubben som han inte riktigt tror är så gammal som han påstår. Gubben börjar sjunga…

I natt jag drömde, något som jag aldrig drömt förut.
Jag drömde det var fred på jord, och alla krig var slut.

Jag drömde om en jätte sal, där stadsmän satt i rad
Så skrev de på ett konvolut, och reste sig och sa:

”Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär.
Och ingen känner längre till, det ordet militär”

”Fin låt det där.”, sa Tommy, ”Men du verkar väldigt pigg för din ålder tycker jag.”

”Jag har blivit piggare bara på de sista veckorna. Jag önskar bara att min fru fortfarande levde. Det är så tomt utan henne.”

En buss kom och gubben reste sig upp och sa…

”Denna ska jag åka med. Ska du också det?”

”Nej.”

”Ok. Men glöm aldrig att sluta drömma. Ge aldrig upp.”

Med pigga steg klev den gamla gubben upp på bussen och åkte iväg. Tommy funderade på att sätta sig ner men valde att stå. Det började bli lite kallt om fötterna.

 

(En liten kortis. Kanske samtalet är längre i den färdiga boken. Vi får se.)

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s